Hoppa till huvudinnehåll

Vår Brahms

Föregående Nästa

Den intellektuelle romantikern får ett eget spår våren 2019.

4 maj 2018

SONs konstnärlige chef Henrik Marmén berättar om SONs Brahmssatsning spelåret 2018/2019, och om sin egen relation till kompositören Johannes Brahms.

Musik som livsnödvändighet

Fick jag välja ut en kompositör som betytt mer för mig än någon annan, så är det Johannes Brahms. I mitt föräldrahem spelades ständigt klassisk musik, det var en del av livsmiljön och jag tänkte sällan särskilt mycket på om jag berördes av musiken eller ej. Men så en dag, jag var nog i 13-årsåldern, drogs min uppmärksamhet på ett alldeles speciellt sätt till musiken i högtalarna. Den uttryckte precis vad jag själv hade inombords och jag fick en oerhört stark upplevelse av att inte vara ensam, av att vara en del av något större, av att musiken byggde broar i tid och rum. Det blev ett livsavgörande ögonblick där fröet såddes till mitt senare yrkesval. Verket var Brahms andra pianokonsert och upplevelsen blev inkörsporten till klassisk musik som livsnödvändighet och spegling av livet med alla dess skiftningar.

Djupt allmänmänskligt

Brahms föddes 1833 i Hamburg där han också växte upp, för att senare flytta till Wien. Av sin lärare Eduard Marxsen fick han en gedigen utbildning där djupa studier av Bach, Händel, Mozart och Beethoven ingick. Förmodligen lades här grunden till Brahms välstrukturerade och klassiskt orienterade kompositionsstil. Under ungdomsårens konsertturnéer tillsammans med den ungerske violinisten Eduard Reményi utvecklade han ett intresse för både tysk och ungersk folkmusik som märks tydligt i många av hans senare verk. Den livslånga, oförlösta kärleksrelationen med Clara Schumann satte tveklöst djupa spår i hans känsloliv (hon dog 1896, han 1897). Kanske kommer styrkan i hans musik från spänningsfältet mellan dessa olika världar? Det är starka känslor i sann romantisk anda, men de är samtidigt djupt allmänmänskliga och infogade i uttryck och former som är intelligenta och innovativa, samtidigt som de har århundraden bakom sig vilket gör musiken tidlös.

Symfonisk skattkammare

Som symfoniker mognade Brahms sent – han var 43 år när den första symfonin uruppfördes. Hans fyra symfonier framstår som nyckelverk till den musikaliska romantiken, både vad gäller uttrycksmässigt innehåll, stil och instrumentation. Att framföra dem koncentrerat vid två konserter under samma säsong och med samma dirigent (Karl- Heinz Steffens) är ett fantastiskt projekt för att utveckla och fördjupa orkesterns musikaliska vi-känsla i central repertoar. Samtidigt får publiken en möjlighet att djupdyka i denne på ytan stränge men på insidan så sensible tonsättares symfoniska skattkammare. Under säsongen får vi därutöver även uppleva pianokonsert nr 1 och dubbelkonserten för violin och cello. Välkommen till säsongens Brahms-konserter!

Henrik Marmén

  • Vår Brahms
    Johannes Brahms. Foto: AKG-images/TT Nyhetsbyrå

Dela



Läs mer