Beethovens revolutionerande nionde symfoni är ett av de största verken i den klassiska repertoaren. Storslaget med kör och det starka budskapet till mänskligheten om fred och harmoni. Den här konserten ägnas helt åt Beethovens sista symfoni. I nästan 200 år har den berömda symfonins final – ”Hyllning till glädjen” – symboliserat hopp, enhet och gemenskap – över gränser och genom konflikter.
Beethovens 9:a
Ludwig van Beethoven blev en legend redan under sin livstid och var den mest framträdande tonsättaren i övergången mellan klassicismen och romantiken. Han skapade det ena geniala och tidlösa musikverket efter det andra; symfonier, pianokonserter, pianosonater och stråkkvartetter, sånger, kyrkliga verk och operan Fidelio. Hans odödliga musikskatt kom att bli en länk till kommande musik och visar vägen långt in i framtiden.
När han 1822-24 komponerade sin sista fullbordade symfoni, nr 9 i d-moll, var han så berömd som någon kunde vara vid den här tiden - han var också helt döv. I det här mastodontverket, drygt en timme långt, omarbetade Beethoven strukturen för den klassiska symfonin och inkluderade kör och sångsolister i sista satsen, något ingen annan gjort tidigare.
Orden i satsen är hämtade från den store författaren Friedrich von Schillers dikt Till glädjen, en dikt från 1785 som Beethoven länge älskat då han sympatiserade med dess radikala uppmaning till jämlikhet, frihet och broderskap. Han hade sedan ungdomen försökt sätta musik till den och kom nu på den geniala idén att låta en basbaryton komma in och sjunga ”Å, vänner inte sådana toner! Låt oss använda våra röster glädjefullt” och låta symfonin går över från moll till dur.
Symfonin nr 9 - Körsymfonin uruppfördes 1824 vid den berömda konserten där den döve kompositören fick vändas om för att kunna se de stormande applåder han inte längre kunde höra. Den episka symfonin har ett starkt budskap till hela mänskligheten, den handlar om att leva i fred och harmoni tillsammans. Delar av sista satsen används sedan 1972 till Europahymnen.
Text: Catarina Ek
Dirigent
Karl-Heinz Steffens, dirigent från Tyskland, är sedan säsongen 2020/21 chefdirigent för Norrköpings Symfoniorkester. Karl-Heinz Steffens är en av sin generations ledande dirigenter, både inom den symfoniska världen och operans. Som eftertraktad dirigent har han de senaste säsongerna gästat de främsta orkestrarna i Europa, för att nämna några; Bayerska radions symfoniorkester, Berlinerfilharmonikerna, filharmonierna i München, Stockholm, London, Nationalorkestern i Lyon, radiosymfonikerna i Berlin, Köln, Frankfurt, Hamburg, Hannover, Leipzig och Stuttgart samt även Israels filharmoniska orkester och Torontos symfoniorkester.
Sångsolister
Amelia Jakobsson är en musiker med sällsynta begåvningar, som framgångsrikt har flyttat sin karriär från instrumentalist (cello) till sångerska. Amelia har vunnit Malmökonservatoriets konserttävling två gånger, både som cellist och sopran. Sedan hon etablerade sig som professionell sångerska har Amelia arbetat i Sverige, Danmark, Finland, Italien, Frankrike, Algeriet, Polen, Tyskland, Storbritannien och USA.
Katija Dragojevic har framträtt vid internationella scener som La Scala, Covent Garden och La Monnaie. Katija Dragojevic debuterade 2000 som Kristina i Makropulos vid La Monnaie i Bryssel. Hon har även medverkat som Cherubin i Figaros bröllop (2012) på La Scala, en roll som hon även spelat vid Kungliga Operan i Stockholm. Där vi även kunnat se Katija Dragojevic i bland annat titelrollerna i Xerxes och Carmen. Vid Nobelprisbanketten i Stockholm 2000 medverkade hon som solist. Hon syns även i Kasper Holtens filmatisering av Don Juan.
Den norska tenoren Bror Magnus Tødenes är en av de mest naturligt begåvade sångarna från Skandinavien de senaste årtiondena. Tødenes började utbilda sig till pianist och gick därefter över till elgitarr innan han upptäckte sin enastående röst. Han studerade på Musikhögskolan i Trondheim och på Conservatorio di Musica Santa Cecilia i Rom. Tødenes mottog första pris vid Renata Tebaldi International Voice Competition 2015. Samma år blev han inbjuden att delta i det prestigefyllda programmet Young Artists på Salzburgsfestivalen. Tødenes är den yngsta mottagaren någonsin av Norska Nationaloperans Erling Kroghs stipendium för begåvade sångare.
Henning von Schulman har tillhört solistensemblen vid Operan i Köpenhamn där han gjort roller som titelrollen i Figaros Bröllop och Leporello i Don Giovanni av Mozart, Banco i Verdis Macbeth och Sarastro i Mozarts Trollflöjten. Med sin runda karaktärsfulla bas och självklara scennärvaro har han vunnit priser på internationella tävlingar som Wilhelm Stenhammars i Norrköping 2014 och Otto Edelmans i Wien 2013 och tilldelats 2016 års Birgit Nilsson-stipendium.
